Hej hopp

Var ett bra tag sedan jag skrev här, har inte haft något speciellt att skriva.

Återkommer när jag får lite mera skriva om

Sitter på motionscykeln och trampar lite....efter en ganska hård vecka på jobbet. En massa möten i början av veckan..jag gillar inte möten, det känns som om det inte händer så mycket och det tar tid från allt annat man borde göra :)

Imorgon blir det simning med vuxencrawlen...sedan blir det en skön och välförtjänt helg. Har ju också fyllt 34 år denna vecka,...fan vad gammal man börjar bli..tur man fortfarande känner sig som 20 :)

Det bar av kl 05.30 i lördagsmorse..resan upp tog cirka 2.50, så vid 08.30 var vi framme på Lidingö. Vi hämtade våra nummerlappar och gick på mässan som finns i samband med detta, tyvärr tycker jag denna mässa blir sämre och sämre för varje år.

Efter detta fick vi i oss lite mat och pratade lite allmänt om hur vi skulle lägga upp våra lopp. Vid 10.15 så drog farsan och kompisen iväg upp till starten då de bara skulle springa 15 km. Jag och morsan blev kvar i bilen, vid kl 11.15 så gick vi ner till kyrkviken där alla löpare kommer förbi, tittade på kompisen och farsan...sedan delade vi upp oss och jag begav mig av till starten. Det är ju en ganska lång sträcka att gå i från kyrkviken till koltorps gärde där man startar, så jag fick lite tid att samla mina tankar. Väl upp på koltorp så var det de vanliga rutinerna, toabesök, nummerlapp, fundera på vilken tröja man ska ha osv...allt kändes bra.

15 minuter innan min startgrupp skulle starta så öppnade sig himlen...det fulkomligt vräkte ner....mmm jaha det var bara att bita ihop och tänka att alla andra också blir blöta. Han kasta mig under en gran där det verkade som alla andra också ville stå :)

Pang, där gick starten...jag började enligt planen i ett lugnt tempo och tyckte alla rusade. Efter 200m insåg jag snabbt att detta kommer bli riktigt lerigt, folk gled bokstavligen omkring och det var lervälling överallt.

Nere vid kyrkviken(efter 8 km) kändes allt helt ok, jag märkte iofs att jag fick springa och spänna mig för att inte ramla, sånt är ju inte så bra för benen direkt. Jag körde på enligt planen och höll det tempo jag skulle, vid 11 km kände jag att jag redan började få konstiga känningar i låren...jag slog bort tankarna och körde vidare, väl vid 15 km kändes allt fortfarande bra, nu visste jag att loppet började, här var planen att ta det försiktigt i backarna och inte dra på sig någon onödigt mjölksyra. Mellan 15 och 20 km är det extremt backigt, jag gissar att det är mellan 15-20 backar, detta har en förmåga att slå sönder låren och man blir enormt stum.

För första gången lyckades jag komma till 20 km och känna mig fräsch, låg visserligen 5 minuter efter min plan, men detta trodde jag att jag skulle kunna plocka på sista milen. Jag sprang om många mellan 20-25 km och allt kändes helt ok, jag tänkte "det här klarar jag". Vid 25 km kom klubban och krampen i framsidan i låren......helt otroligt, det var som om man hade gjort i  byxorna när man sprang....jag fullkomligen staplade fram.....

Mycket av min moral försvann och därmed och chansen att komma under 3 h...jag tog mig in på samma tid som förra året. Med facit i hand så kunde jag kanske gjort några minuter bättre men inte under 3 h i år. Konstigt att man inte kan hålla 6 minuter/ km när man vanligtvis ligger kring 4.45 på långa lopp...jaja allt är inte logiskt. Lidingöloppet är min akilles häl.

Jag får göra ett nytt försök nästa år!! Igen :)

Då ska jag försöka väga lite mindre...just nu väger jag 87 kg, skulle vara roligt att väga krign 80 kg och köra detta lopp.

/Mathias